Italien


Mmm…så är det…jag ska läsa min fördjupning i religion i Italien, så är det bara. I Bologna…varmt, god mat och helt underbara människor, men det är inte än..nej, nej! Typ 1 ½ år kvar, men jag längtar redan. ( plus så ska jag ringa till det universitetet och snacka med dom och höra i fall dom vill ta emot mig, men, men…LiU har avtal med det universitetet så det ska nog inte vara några problem).

Medans jag sitter här nu och planerar och längtar så slår det mig att en av mina, älskade, vänner här åker snart till Spanien för att studera. Och nu när detta slår mig så inser jag hur otroligt mycket jag kommer sakna henne…oj, oj, vojjne, vojjne….nu vadar jag verkligen i självömkan, men bara tanken på att hon ska vara borta länge gör…ont…

Mhm..3 positiva saker med att hon åker; 1) Hon får otroligt mycket erfarenheter. 2) jag kommer få kort från Spanien. 3) jag ska vänta på henne….mm…finns säkert mycket annat positivt…

Jahaja, jag ska väl inte vara så leschen, för jag ska också åka iväg sen…undrar om nån kommer sakna mig? Men det är inte det viktigaste, huvudsaken är att jag gör ett tappert försök och så kanske nån är hemma och väntar på mig.

Ha det bäst, älskade! Och ta Spanien med storm. Jag tror på dig… <3



Internationell fadder.


är precis vad jag har blivit. jag ska leka runt med en person från Tjeckien ( det roliga i hela kråksången är att jag inte har klurat ut än om det är en man eller kvinna och det är så jag vill ha det ). jag ska berätta lite för den här personen hur det funkar i Sverige. Så…jag har funderat kring Sverige lite allmänt…

Så…i förebyggande syfte ber jag om ursäkt, men det här ska tas med en stor nypa salt och en klackspark.

Som svensk är/ gör man:

Man super sig redlös med jämna mellanrum och skyller sedan sina misstag på just att man var full.

Man ska vara väl medveten om sina brister, men inte sin kompetens. Men när man ska söka jobb ska man, bannemej, skryta med hur bäst man är, men ingen har lärt sig detta, så det skiter sig.

Man smyger med vad man tycker. Man är smyghomofob, smygrasist.Man vågar inte riktigt säga vad man tycker, för man ska vara så okristligt politiskt korrekt.

Man får säga vad man tycker och tack vare FRA lagen så finns det alltid någon som lyssnar på oss (tack, pastor eMiL för det visdomsordet!).

Man satsar inte på individer som är vår framtid och man glömmer att tacka de individer som har skapat det samhälle vi har i dag.

Man stressar ihjäl sig för att hinna till yogan i tid.

Man ska undvika att visa överdrivet mycket känslor.

Man ska inte vara feg att pröva på ALLT när det kommer till sex.

man ber om ursäkt offentligt. Allt för sällan så ber man inte om ursäkt privat. ”…eller om nått går på tok, ber vi aldrig om ursäkt, vi skriver en bok”// pastor eMiL. Så älskade, fadderbarn, om du ska be om ursäkt någon gång. Gör det offentligt så har personen som du ber om ursäkt till inget annat val än att förlåta dig, för om den inte skulle göra det, så skulle åskådarna bli arga på den och tycka synd om dig.

Om man som svensk känner att man älskar Norge, så är man bara vilsen och dum i huvudet.

Den fras som används mest är ”Varför?”

Onanerar man inte är man dum i huvudet.

Man är allmänt deprimerad och vältrar sig i självömkan. Och om nått går på tok är det lättaste sättet att sopa det under mattan och jobba lite till….och lite till….och …..för mycket…

Man ska dölja sina hobbys. Gå, för guds skull, INTE med slalom-skidorna på offentligt plats! Då ses du bara som märkvärdig och det är inte något positivt.

Man skäms för att man gör, allt man har gjort och allt man kommer att göra.

Man hör dåligt och man fattar trögt när det kommer till kärlek och vänskap. Samtidigt som den allmänna uppfattningen är att man inte ska behöva säga när man är tillsammans eller vänner, det ska vara som en tyst överenskommelse, detta har sällan funkat helt ut.

Man ska ha gjort allt och sett allt innan man är 30 (…)

Man ska veta vad man vill med sitt liv när man är 15.

Man ska skratta är Promoes ”Svennebanan” ( men, samtidigt hata den i smyg…).

Man är alltigenom lagom, på alla sätt och vis. Inte för lite, inte för mycket, lagom. ”Hur mycket socker vill du ha i kaffet?” ”Lagom”. Vad detta ”lagom” är vet egentligen ingen.

Man ser ner på folk som är religiösa och tillber vetenskapen, även om man inte förstår allt som forskarna säger.

Försöker man se sin tillvaro positivt är man naiv och oerfaren.

Man ska någon gång i sitt liv vilja ha sina ”15 minutes of fame”.

Man skrattar åt personer som är med i dokusåpor, fast egentligen så är man avundsjuk på dem i smyg.

Man ska vara en bra familjeperson samtidigt som man ska jobba ihjäl sig.

Föredrar man att dricka örtte framför kaffe har man helt enkelt inte upptäckt det ”magiska” med kaffe.

Mottot är ”Det löser sig”. Detta ska man helst yppa när man ligger blåslagen på marken.

Man ska sköta sig själv och undvika att söka upp sjukhus. Återigen ”det löser sig”.

Så…Välkommen, till Sverige, älskade fadderbarn. Jag hoppas du ska trivas, för trots allt detta så lever vi i ett okristligt bra land och jag skulle för allt i världen inte vilja vara född någon annanstans…

Ehm…ett litet sidospår; när jag var i Italien med min norska familj hade jag oturen att hamna på samma hotell som ett gäng med svenskar. Det visade sig att en av dessa var fotomodell för Lindex. Dessa svenskar betedde sig som om de ägde hela hotellet med tillhörande mark. För första gången i mitt liv skämdes jag över att vara svensk, så…jag pratade norska hela resan, allt för att inte avslöja min identitet som svensk…



Ajvide igen


”Om alla människor som vandrade omkring här verkligen såg olika saker, olika världar, så var det också ett krav att de aldrig såg in i varandra, ty då skulle de se något annat och den illusion som presenterades enkom för dem skulle krackelera.” Människohamn, 2008; 434.

Även fast det här är en fiktiv bok, kan det ligga någon sanning i detta? Om jag ser din värld så kanske jag måste omrevidera min värld, eller rent utav förgöra den och bygga upp den igen.

 Världen som vi ser den gestaltad för oss är vår väld, ingen annans. Det är din värld som du regerar över, men om någon annan ser din värld, kommer in i din värld, störs då balansen eller smälter den in i din värld? Blir en naturlig del av den harmoni som existerar i din värld? Blir en statist eller delar den huvudrollen med dig?

Det är frågor som kanske kräver svar, kanske inte. Det kanske förhåller sig på det viset att de hänger i luften, men ingen av er vill konfrontera dem. Ta ner dem till det konkreta planet. Kanske, kanske inte…

Ajvide släpper ny bok under året som kommer, jag ser fram emot att läsa den…

P.s. Vidomsord från Erik har icke infunnit sig ännu, så Lambohovseposet ligger på hyllan tillsammans med allt annat. D.s.



Lambohovseposet 4; 1 – 15


Grannarna och deras mindre uppskattade egenheter:

I Det lilla Mörkrets och Ballkongskyddets lägenhetshus bodde det Grannar. Dessa Grannar var; Det lilla Mörkrets Kompis (DMK), Groggen, Mannen med Dålig Musiksmak (MDM) och Övriga (…).

Det lilla Mörkret, Ballkongskyddet och eMiL tyckte mindre om Grannarna… Dock så var de roliga objekt att bedriva akademiskt, etiska (ehrm..kanske inte etiska i korrekt mening.)studier på. eMiL såg att det var gott så Det lilla Mörkret och Ballkongskyddet hade eMiLs välsignelse. eMiL sade:

”Jag har strukit runt längs hörnen där du bor”.

Det lilla Mörkret tolkade det som ett hot. Och Det anade att Grannarna snart skulle vända sig mot ”Puss och kram-kollektivet för morgondagens fredsaktivister.”

För en gång skull hade Det lilla Mörkret rätt…

MDM spelade okristligt dålig musik. Hjälp kom från Han från Ovan. Det lilla Mörkret fick ett vapen som Det skulle använda för att minimera MDM. Ett mäktigt vapen som ekar i trappuppgången än i dag. Ett vapen som ligger som ett eko över det fjärran landet Lambohov än i dag.

Detta vapen uppskattades dock inte av Övriga…men de led inte i tysthet. Tvärtom, de gav sig in i kampen. (Denna kamp är censurerad av Lambohovskidzen.)

Nog om denna kamp, den pågår, har alltid pågått och kommer alltid att pågå. Varken Det lilla Mörkret eller MDM kommer att kvävas av sin stolthet. För de har ingen stolthet.

”Puss och kram- kollektivet för morgondagens fredsaktivister” besöktes ofta av Groggen. Denne våldtog med jämna mellanrum Den Vessle Ringklockan. Syftet med denna grymma handling var att Groggen ville ha sällskap av Det lilla Mörkret. Det lilla Mörkret ville inte sprida sill och potatis till Groggens palats så Det avstod….1 gång….2 gånger….3 gånger….och vem vet hur många gånger Det lilla Mörkret avstod. Groggen ville uppenbarligen veta vad detta sill och potatis var. eMiL sade:

”Jag hör dåligt och fattar trögt.”

Det lilla Mörkret tolkade som att Groggen inte hade alla sillarna i garderoben. Och Det antog att Groggen förmodligen såg dåligt också då Groggen inte såg att Det lilla Mörkrets sill och potatis var dålig.

Det lilla Mörkrets Kompis var en bra Kompis. Den uppehöll sig i sin skokartong och eMiL såg att det var gott så DMK hade eMiLs välsignelse. Det lilla Mörkret gladde sig åt detta. DMK bor fortfarande kvar i sin skokartong. Har alltid gjort. Kommer alltid att göra.

Övriga Grannar smög runt i kulisserna till detta epos. Emellanåt hoppade de fram från sina gömmor. När de hoppade fram skapade detta oro i Trapphuset. MDM spelade sämre musik. Groggen målade sillar på sin vägg. DMK övervägde att lämna sin skokartong till Svältande Ljus i grannlandet Ryd. Lugnet lade sig när Övriga Grannar drog sig tillbaka till sina hålor och Skuggorna hade tillbett byggnaden ( som de så ofta gjorde, för de hade ingen annan aktivitet som de fann tillfredsställande).

Så här gick det till i det fjärran landet Lambohov. I trapphuset. MDM spelade okristligt dålig musik. Groggen klättrade upp och våldtog Den Vessle Ringklockan. DMK höll hårt i sin skokartong. Övriga strök runt i kulisserna (och gjorde razzior). Det lilla Mörkret, Ballkongskyddet och eMiL höll sig på sin front…för tillfället…

”För jag är ond igen, ond igen, om jag någonsin har varit god” . sade eMiL.

Det lilla Mörkret tolkade det som att *ehrm* ”någon” skulle dyka upp inom en snar dåtid och lämna blöta spår efter trasor som inte riktigt kramats ur.

För att lyssna till Lambohovseposet 5; 1 – 15 invänta visdomsord från Erik.

————————

Författarens kommentarer:

Erik är den enda person som omnämns vid sitt rätta namn, för att han har en enastående förmåga att uttrycka sig…..ehm…uttrycka sig….ytterst intressant.

Ett smakprov: ”Som smakar Barbapappa” Visdomsord om Eriks traumatiska upplevelse av skolans potatisbullar.



Lambohovseposet 3; 1 – 15


Förändring i fronterna?:

Det lilla Mörkret perkulerade planer med Ballkongskyddet och Det lilla Ljuset. Det perkulerades om huruvida de skulle kunna störta terroregimen. I och med att Det lilla Mörkret hade fått uppenbarelsen från eMiL så beslutades det att Det lilla Mörkret skulle infiltrera Lambohovskidzen. Och för att Det lilla Mörkret såg ut som ett pubertalt kid och för att Det inte hade någon moral i kroppen, bara massa etik.

När en plan var utarbetad sattes deras planer i verket.

Det lilla Mörkret frågade eMiL om råd. eMiL sade:

”Jag går fortfarande ut i natten, som när du låg och sov,  jag tar aldrig med en sprayburk som jag gjorde då.”

Det lilla Mörkret tolkade det som att Det skulle konfrontera Lambohovskidzen på natten, utan sprayburk.

Gjort och sagt.

Lambohovskidzen tuffhängde vid den byggnad som tillbads emellanåt av Skuggorna. Det lilla Mörkret hade iklätt sig en vit halsduk så att Lambohovskidzen skulle se när Det kom. Det gjorde de.

Lambohovskidzen blängde på Det lilla Mörkret. Det lilla Mörkret ryggade tillbaka när Det mötte Lambohovskidzens nikotinabstinens blickar. Det lilla Mörket visste vad de ville ha.

”Jag vet vad ni vill ha” sade Det lilla Mörkret.

Lambohovskidzen blängde föraktfullt på Det lilla Mörkret. De sade:

”Hur kan du veta vad vi vill ha. Vi är svarta. Vi är svåra. Vi är 14 år. Vi har bilddagbok.”

Det lilla Mörkret såg sin chans. Det sade:

”Jag vet vad ni vill ha för att jag också är svart. Jag är svår. Jag är dock 20 år, men jag har bilddagbok.”

Det glimtade till av ett slags igenkännande i Lambohovskidzens ben. Detta varade dock i mindre än 1 timme.

”Vill ni ha snus?” frågade Det lilla Mörkret.

Lambohovskidzen blängde på Det lilla Mörkret som om Det vore en gammal bakfylla och de funderade huruvida de skulle kunna likvidera Det lilla Mörkret på det mest brutala sätt. Dock kände de ett trängande behov efter nikotin (och kärlek?) .

”Kanske, kanske inte…det beror på. Vad vill du ha i gengäld?”

Det lilla Mörkret var inte beredd på förhandlingar så Det svarade:

”Vad är detta gengäld du talar om? Jag förstår inte vad du pratar om…” (…ehm….)

Lambohovskidzen ryckte på benen och hasade sig fram mot Det lilla Mörkret. När de var framme vid Det lilla Mörkret viftade de på sina öron och ryckte till i ren ångest.

”Du! Det hörs att du är student vid det närliggande universitetet med dubbelmoral!”

Det lilla Mörkret hann tänka ”Attans rabarber och en trasig vinkelslip!” innan Lambohovskidzen tog Det lilla Mörkret till fånga ( hur detta lyckades är och förblir ett mysterium för nästkommande generationer, men inte för den här generationen, eller är det?).

Vad som hände sedan är censurerat av Lambohovskidzen och om Författare yppar detta händelseförlopp kommer Den drabbas av Lambohovskidzens brinnande ångest.

Det lilla Mörkret återvände till sitt boende med sårad värdighet, men hoppet om en förändring lever fortfarande kvar i ”Puss och kram-kollektivet för morgondagens fredsaktivister” . Ballkongskyddet sagde:

”Vi kan väl vänta tills i morgon?”

Det lilla Ljuset sade:

”A monkey needs to dance and so do you.”

Det lilla Mörkret försökte dra sig till minnes när Kent och Johnnossi började dyrkas. Det kom inte fram till när detta hände. Det lilla Mörkret vände sig till eMiL. Och eMiL sade:

”Väck mig inte i morgon.”

Det lilla Mörkret nickade och kastade ut handduken.

Det blev ingen förändring i fronterna, men denna episka historia lever vidare i det fjärran landet Lambohov. Dess syfte och moral är….ja, kom på det själv!

För att lyssna till Lambohovseposet 4; 1 – 15 klura på vad syfte och moral kan vara för något. Invänta *pling*

—————-

Författarens kommentarer:

Moahaha! xD Jag och Lillstrumpa har roligt åt det här iaf…



Lambohovseposet 2; 1 – 15


Lambohovskidzens uppgång och ,förhoppningsvis framtida, fall:

Den dagen då Lambohovskidzen erövrade makten i Lambohov var det en sorgens dag för invånarna i Lambohov. Lambohovskidzen tog över makten på deras mopeder och deras främsta vapen var nikotinabstinens, dåligt humör och hormoner. Striden blev kort och Det lilla Ljuset och en Granne stukade samtliga tår. Genast började Lambohovskidzen sätta sina demoniska planer i verket.

De tog trappan till Det lilla Ljuset som högkvarter. Där satt de och konspirerade och trakasserade alla invånare som kom i deras närhet. De skrek. De kastade pinnar. De knuffade asylsökande av deras cyklar. De målade oanständiga symboler på väggar. De smet in i invånarnas trappuppgångar.

Det såg ut till att bli en räddning för invånarna. Hjälp kom från andra länder. Lambohovskidzens högkvarter erövrades av allierade. Och Det lilla Mörkret fick en vision av eMiL. eMiL sade:

”Inget har ett värde, men allting har ett pris”

Det lilla Mörkret tolkade det som att en bättring var på väg.

Ack, så fel, Det lilla Mörkret hade…

Lambohovskidzen blev så förbannade p.g.a. deras förlust av högkvarteret så de började tortera Det lilla Ljuset genom att kasta snöbollar fyllda med hat på Det lilla Ljusets fönster. Detta gjorde Det lilla Ljuset nervöst och Det lilla Mörkret blev orolig att Det lilla Ljuset skulle brinna svagare.

Det lilla Mörkret sökte råd hos eMiL.

”Jag tror att jag är nått du kan ge dig fan på” sade eMiL.

Det lilla Mörkret tolkade det som att något måste göras, något drastiskt, något…mörkt med ljus.

Bägaren rann över när droppen kom. En dag när Det lilla Mörkret kom hem från det närliggande universitetet med dubbelmoral. Då märkte Det lilla Mörkret till sin fasa att dennes Blåe Hest var likviderad. Ack, som Det lilla Mörkret och eMiL sörjde.

Räddningen kom från Den vise Mannen vid Centrum. Denne förde Blåe Hest tillbaka till livet. eMiL såg att det var gott. eMiL sade till Det lilla Mörkret:

”och jag är övertygad om att du också är nått..”

Det lilla Mörkret tog sitt beslut. Det skulle infiltrera Lambohovskidzen och när det rätta tillfället gavs skulle Det lilla Mörkret störta terrorregimen en gång för alla…

För att lyssna på Lambohovseposet 3:1 – 15 sticka en halsduk och invänta högkonjunktur.

———————————-

Författarens komentarer:

Högkonjunkturen är närmare än ni tror.

Ja, jag har tråkigt så jag skriver dåliga historier som jag skrattar mig fördärvad åt.

YouTube Preview Image



Lambohovseposet 1;1-15


Det fjärran landet Lambohov och dess invånare:

I de östgötska skogarna fanns det (?) ett litet, litet land, Lambohov. I detta land bodde det små stora invånare.

Invånarna var; Det lilla Mörkret, Balkongskyddet, Ett litet Ljus, Grannar och Skuggor.

Det lilla Mörket och Balkongskyddet delade boende under tiden som det här eposet utspelar sig. Det skrattades och gräts. Det älskades och det hatades. Det odlades självmordsbenägna bambu plantor ( som återhämtade sig på de mest mirakulösa vis..). Det gicks på promenader. Det lyssnades på musik. Det bjöds på glutenfria scones. Små ljus invandrade tillfälligt från grannlandet ,Ryd, och övriga länder. Det lyssnades på band och vändes blad när det sa pling. Det restes till andra länder. Det osade av dåligt morgonhumör. Det dracks kaffe och snusades. Det tvättades och städades och ströks. Det lästes. Det samlades på pinnar. Det svors över havererande datorer.  Var 5:e vecka tentaångest-skreks det. eMiL Jensen tillbads och förbannelser svors över det närliggande universitetets dubbelmoral. Dock fanns det hopp om en bättre morgondag.

Det lilla Mörkrets ärkenemesis var den stora klumpen Lambohovskidz. Dessa styrde det fjärran landet Lambohov med brutalt pubertala händer  (dessa återkommer i Lambohovseposet 2;1 – 3).

Det lilla Ljuset bodde inte så långt ifrån Det lilla Mörkret och Ballkongskyddet så det kom ofta på besök och eMiL såg att det var gott så Det lilla Ljuset hade eMiL´s välsignelse. Detta var till stor glädje för Det lilla Mörkret och Ballkongskyddet.

I det fjärran landet Lambohov växte det frost- blommor, som tinade på våren. Det fanns en provisorisk matbutik…(?). Det fanns en byggnad som tillbads emellanåt av Skuggorna. Lambohovskidzen hade, som sagt, makten i Lambohov, men detta var på god väg att ändras….

För att lyssna till Lambohovseposet 2;1 – 15 vänd på kassetten och invänta ett *pling*

———————————-

Författarens kommentarer:

Jag borde sluta hyckla med vår kurslitteratur…

2009 kan sammanfattas; AWESOME! Mitt nyårslöfte är att fortsätta vara mig själv.

« Föregående sida

ville is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu