Nedrättelse:

Det lilla Mörkret hade hittat upphovssaken till att Det var i grannlandet Ryd. upphovssaken låg i en stupränna och blödde röd rök.

Upphovssaken var Superstudenten.

Det lilla Mörkret perkulerade. Det botaniserade i stuprännan. Det snarkade och petade sedan med en snigel på Superstudenten.

”Äcklet, lägg på att vara äcklig!” sade Det lilla Mörkret till Superstudenten.

”…det är vunnet…det är funnet…det kommer bli svunnet…det kunde vara Gunnet…eller spunnet?” visslade Superstudenten.

”Menar du Gunnar? Men det är ju Bengt – Olofs tur att flytta. Meh, nu får du ta dig!” fräste Det lilla Mörkret.

”…purken så att du är unken….” sade Superstudenten och letade upp en hävstång och hävde sig upp.

”Förbannelse, varför drog du in mig i din brunn?” frågade Det lilla Mörkret.

”Rydsmannen har vunnit. Inte Bengt – Olof, han är på vår sida, tror jag…han var, han är det..kanske. Haver som hur. Jag drog in dig i min brunn för att du och jag ska åtgärda detta på tvässteg i historien. Glöm mer än gärna fram att du inte är i oskuld till mig” sade Superstudenten. (Detta återkommer i Lambohovseposet 1036; 5 – 7).

Det lilla Mörkret glömde fram oskulden. Glömskan kittlade Det lilla Mörkret i örat.

”Men, fanden, i sjön och på ängen!” harklade Det lilla Mörkret.

”Principiellt! Du kan inte lägga undan denna tumme! Låt oss!” sade Superstudenten och buttade Det lilla Mörkret till sin provisoriska bostad, som numera fungerade som permanent bostad till Studenter vid det närliggande universitetet med dubbelmoral.

”Var är planoljan?” morrade Det lilla Mörkret.

”I skafferiet. Planoljan är som följde. Vi ska gräva bort minnet av Rydsmannen. Vi ska skicka upp vederbörande i en dokumentförstörare. Vi ska skicka honom till Skägget. Där skall vederbörande döda och avverka Rödbussarna.” föreläste Superstudenten.

”Skägget? Du…vet att det är vid kanten…du vet att det är Området…där…nej, jag töjjer ikke att yppa huruvida det är eller var eller kommer att bli…det är lättare gjort än sagt…” konspirerade Det lilla Mörkret med, vad ovanligt vanliga människor skulle kalla ”rädsla”, i rösten.

”Proceduriellt! Låt oss!” sade Superstudenten.

”Väntrum! Låtom oss hålla andan..Var? När? Hur? Varför?” frågade Det lilla Mörkret.

”Här. Nu. Brutalt. Därför.” svarade Superstudenten.

”Okej, allt jag behövde inte veta. Överflödigt.” sade Det lilla Mörkret.

”Vill du erhålla en stekspade?” frågade Superstudenten.

”Jag har erhållit en vinöppnare.” svarade Det lilla Mörkret.

”U! Den har gömt sig i din senilitet. Ta en tekula.” sade Superstudenten och kastade nämnda tekula på Det lilla Mörkret.

Tekulan fångade Det lilla Mörkret.

”Jesus ler mot Rydsmannen!” sade Det lilla Mörkret.

”Vi kanske ska ge honom en anonym flaska Ryskt vatten?” sade Superstudenten.

”Låt oss!” sade Det lilla Mörkret.

Därefter hoppade Det lilla Mörkret och Superstudenten iväg under taken för att gömma reda på Rydsmannen och hans svarskort.

För att lyssna till Lambohovseposet 17; 72 – 81 använd dina ögon till något annat. Slösa inte tid på att läsa det här.

——————————

Författarens kommentarer:

Haha! Sista tentan är gjord! In your face, världen! jag börjar knappa in på världen…snart så, snart så…leder jag…

men!  i morgon åker, Betty – Pretty….studentsommarlov tror jag det kallas…eller jobba…