Men, vad gör väl det? För jag har hemma-spa och jag är ensam, det var på tiden!

Denna fredag ska jag njuta av, för det finns ingen här. Lägenheten är tyst..( bortsett från grannens förbannade basande)

Jag kan inte riktigt relatera till människor som alltid måste ha någon vid deras sida. Att vara med sig själv, ensam, tror jag ger ltie perspektiv på tillvaron. Man kan ta ett ställningstagande i frågor som man inte riktigt kan diskuter med någon anna, för när det väl komer till kritan så är du den som känner dig själv bäst. Och när jag är ensam så är jag den jag är och inte någon annan, jag vet inte hur det är för dig, men jag vill gärna veta.

Så…man kan ju alltid börja med att prata lite med sig själv för att komma åt dom djupa hörnen av ditt inre:

Hej, sara, Hur har du haft det i dag?

Ja…kan inte klaga, men det är ju yrseln och ärren…hur är det själv?

Helt enkelt som när man för ett vanligt samtal, det är itne klokt vad man kan få reda på saker om sig själv.

Så…nu har jag nyss kommit upp från ett väl behövligt bad och nu sitter jag här i min ensamhet och dricker en minst lika väl behövlig öl och livet kan inte bli bättre.

Vilken form är du stöpt i? Eller på fackspråk, vilket habitus har du? Vad gör du som är nerärvt från generation till generation?

Förtryck? Rörelser? Värden? Finns det absolut något i dig som du kan 100 % kan säga: ” det här är jag” ? Det här står jag för?

Tänk på det och skriv ner vad du tror, för jag vill veta vem du är..eller inte är

P.S.M.S( påkommet senare, mycket senare):

Vem är du, vem är jag…

Jaja, då är man officiellt student igen… det känns fruktansvärt konstigt bara..

Folk ser annorlunda på studenter, det vet jag, som om man inte vore en ”riktig” människa. Del för att första året som jag läste så var jag studentambassadör för LiU. På enbesöksdag så fick jag uppdraget att berätta lite för dom små barnen om de olika områdena man kunde bo i. Självklart så är det ju Ryd och i informationspapprena stod det att man kunde bo i ”människoRyd och studentRyd”. Är studenter inte människor? Självklart så menade dom att som student bor man allt som oftast i korridor, men jag störde mig på formuleringen.

Sen så förväntas man som student att jobba vid sidan av studierna, för det är ju allmänt kännt att man inte får mycket pengar från CSN. men studierna ses som ett heltidsjobb av universitetet, man ska plugga 8 timmar per dag och tro mig, för mig behövs det, jag är glad att jag hinner med att sova. Så, kan man ställa det kravet på en student? Tydligen, för vi är inte människor.

Sen så förändras tydligen folks bild av en när man är student. Jag och en kompis från gymnasiet skulle gå ut och vi pratade med det med hennes mamma. Hon har tidigare tyckt att jag är ansvarsfull och mogen, men nu när vi skulle gå ut,så sa min kompis ”men, jag är med Sara, hon är ansvarsfull högskolestuderande nu” varpå mamman sa ”ja, men det är ju studennterna som festar mest”…rest my case…

Så, jag är tydligen inte människa längre och det känns jävligt bra…

Ja, i morgon flyttar vi äntligen! Kommer säkert bli medicinerad för Posttraumatisktstressyndrom innan morgondagen är över, men det är det värt!

Sista dagen som jag jobbade i dag på demensboendet. Kunde ha varit bättre, kunde ha varit sämre. men kraman jag fick av min ägare räddade dagen. och det var en jävligt bra kram!

Så i morgon flyttar vi som sagt, wish me luck..

The seas evaporated
Though it comes as no surprise
These clouds were seeing
Their explosions in the sky
It seems its written
But we cant read between the line

Hush
Its okay
Dry your eye
Dry your eye
Soulmate dry your eye
Dry your eye
Soulmate dry your eye
Cause soulmates never die

This one world vision
Turns us in to compromise
What goods religion
When its each other we despise
Damn the government
Damn the killing
Damn the lies

Hush
Its okay
Dry your eyes
Dry your eyes
Soulmate dry your eyes
Dry your eyes
Soulmate dry your eyes
Cause soulmates never die

Soulmates never die
Never die
Soulmates never die
Never die…
Soulmates never die
Soulmates never die
Soulmates never die
Soulmates never die

I dag kommer kära mor och far ta reda på kött i köket. Mor frågade om jag ville vara med och hjälpa till. Bara tanken får mig att rysa ärligt talat…

i samband med detta vill jag dra en paralell till en ”mysig” upplevelse. Under året som jag var au-pair i Oslo fyllde min värdmamma 40 år och det skulle bli stor fest. Min operakompis, Arne, är utbildad kock och han skulle skära upp lite grönsaker till detta firande och han frågade mig om jag ville hjälpa till, självklart, inga problem. Dagen D så åkte vi dit och vi började skära upp grönsaker, detta tog inte lång tid, så jag trodde jag skulle få åka hem, men icke. Jag fick ett till mysigt uppdrag, vika ihop parmaskinka och salami… jaja, det var bara att bita ihop och göra det, kvävde min ångest så gott jag kunde. Arne gick iväg och jag trodde inte att han skulle komma tillbaka så jag började släppa ut min ångest genom att börja rysa och göra små ljudeffekter. Bäst som jag håller på hör jag hur någon fnissar till bakom mig och där står Arne och när vi ser på varann så brister båda ut i gapskratt.

Efter ett tag frågar han mig om det är jobbigt….ja, det var det ju, men allt för konsten som man säger…

så i dag kommer det alltså vara något dött i vårt kök. Negativa doftminnen dyker upp…ända sen vi har vart små har vi haft hemslaktat kött i vårt kök och det luktar verkligen lik…på allvar….jag ska rymma ut lite i skogen några timmar när dom börjar…

undrar om man kan ringa till polisen och säga att mor och far står och packar ner ett lik i påsar?

och bra låt

kom på en till sak som gör mitt jobb mer kriminellt, jag är otroligt snygg i mina arbetskläder

älskar den här låten

Lillstrumpa har lysnnat mycket på Moto Boy och då var jag tvungen att kolla vad det var för artist och detta är resultatet. Helt underbar, tror att jag har fått en ny idol

Skriva av sig brukar man ju säga, kanske du ska skriva av dig? Vem skriver man för egentligen? Skriver man för sin egen del eller skriver man för någon annan? Oftast när man skriver något så har man oftast som baktanke att någon ska läsa det förr eller senare. Kanske inte en utomstående part, du kanske vill läsa det några år senare, och är du samma person då eller är du någon annan?

En filosof sa en gång att man kan itne träda ner i samma flod två gånger.( tolka det som ni vill)

I dag blev jag välsignad mot min vilja…det var en andakt för tanterna på jobbet. Någon var tvungen att följa med dom och lotten föll på mig. Under andakten spelade en av prästerna på en ostämd gitarr och jag kvävde en impuls att gå upp och försöka stämma den åt henne. Hur som haver, udner sista låten gick samma präst runt och välsignade varenda kotte och när hon kom till mig skrattade hon lite lätt…varför? För att hon såg att jag redan är förlorad? Haha, det krävs mer än en välsignelse för att rädda mig, så det kan hon ha.

Att höra dåligt och fatta trögt går i släkten och nu börjar jag se dåligt också, på alla sätt och vis. Vilket har blivit en ganska stor last i mitt liv, på alla sätt och vis.

Just nu är jag bara så trött på…allt…but I’m happy, cause the streets are allways there for me. Och det är en upplyftande tanke som gör att det blev en bra dag trots allt.

Dagens visa: Ge fan i mej // Attentat