Ett balkongskydd så jag inte hoppar…

men just nu är det lite dåligt med balkongskydd, så jag måste gå ut så jag inte blir frestad. tror jag ska skrika högt också, så att det hörs långt, långt bort och ekot kommer ligga kvar så länge som du finns.

S: Se, dom har kommit nu, men det var en dålig flaska du skicka med.

Se: Jag vet inte, jag tycker att det är en dålig idé..

S: Det är inte läge att få kalla fötter, det har gått för långt för det.

Se: Jag tycker du gör ett dåligt val..

S: Du har inget att göra med mitt val. Du visste vad du sa ja till.

Se: Jo…finns det inget annat sätt?

S: Nej. Skickar du det?

Se: …ja…

S: Står du alltid vid min sida?

Se: всегда

Läste en krönika av Bob Hansson för ett tag sen. Den hette just ”Får jag älska dig?”

Den var bra, det han ville få fram enligt mig, var att det finns för lite kärlek i samhället, vilket jag kan hålla med om. Men, egentligen, jakten efter kärlek är större än någonsin.

Hela tiden blir man exponerad för allehanda budskap som säger att det är ”fel” att vara ensam. Helst ska man hitta någon att dela resten av sitt liv med..nu..eller, ja, i min ålder ( gissa hur gammal jag är). Men hur som haver. Är det så fel att vara ensam? Är det inte tillåtet att inte delta i denna hektiska jakt?

Jaga,jaga, jaga!! och vad händer när man har fått sitt byte? Är man nöjd, leker man med det ett tag och sedan kastar bort det? Eller tar man någon bara för att ha personen i fråga att visa upp som ett förbannat kuttersmycke? (ursäkta att jag eldar upp mig, men jag blir riktigt förbannad!)

Jaja, jösses…får man älska någon? ja, det får man, för det är en sådan kärlekshysteri som jag kräks på…nästan ( observera nästan ) varenda människa vill ha kärlek, så man kan inte påstå egentligen att samhället lider brist på kärlek. Det är väl snarare så att vi är så hämmade av sociala normer att vi inte vågar älska, vi tror att vi inte får, att vi inte är värda mer än lorten under ”Pelles” skor.

Och, och, vi blir aldrig nöjda…gräset kanske är grönare på andra sidan…

Så, får jag älska dig? Kanske inte, inte sen, kanske aldrig. Får du älska mig? Nej

P.S. Jag har inget emot personer som heter Pelle, det är bara en metafor. Hej,Pellarna! Hoppas ni mår bra! D.S.

P.S.S. jag är inte så bitter som jag låter. snälla, psykoanalysera mig inte…D.S.S.

I dag var jag, mor, far och Lillstrumpa ute på ett köpcentrum (ugh!). Ja,ja tro det eller ej , men jag hittade ett par riktigt snygga klänningar, men det är itne det jag ska ta upp i dag, nej,nej, för ingen bryr sig om vart jag har köpt min tröja.

Det jag vill med det här inlägget är att göra folk uppmärksamma på att klädkjedjorna vill att vi ska exponera oss när vi byter om. Jag menar, t.ex. på Carlings, det enda som döljde min kropp var ett litet, litet skinnstycke som hängde ner från taket. Jag tror att det knappt döljde mitt huvud, så när jag skulle pröva klänningen så fick jag göra allt för att dölja min kropp. Ska det vara på det här viset?

Jag kanske inte vill att hela butiken ska se mig i underkläder, tro det eller ej, men det vill jag inte. Och det värsta av allt var att en av dom hurtiga tjejjerna som jobbade i butiken kom in i omklädningrummet och frågade mig hur det gick (!) och där står jag halvt påklädd.

Är samhället så sexuellt frustrerat att man måste kämpa för att inte exponeras totalt. Jag tror att samhället lider av kollektiv sexuellfrustration, eller det är nog vad klädkjedjorna tror.

Så, om du känner dig sexuellt frustrerad är det bara att gå till valfri klädbutik och hämga lite utanför omklädningsrummen, jag lovar du kommer bli nöjd för ett helt år framöver, eller det beror på vem du är och vilka behov du har, jag känner dig inte, så…

Jag ska börja sy mina egna kläder och pröva dom hemma, så jag får välja vem jag ska visa upp min kropp för.

Låt min kropp vara ifred, konsumenter!

jahaja…i går var jag och Lillstrumpa och hälsade på mina faddrar från Nolle-P för två år sen. Var verkligen helt underbart att se dom igen!

Jag och Moa hade bestämt oss för att vi skulle gå ut på Hg. Det var tydligen så att alla lärar-nollor skulle ut på Hg för första gången så det skulle bli lite drag, vilket det blev… Ja, vi kom dit efter många om och men och började med att beställa in lite att dricka sen så stod vi och kollade på när folk dansade.

Hur som haver, efter ett tag kommer det två killar fram till oss och frågar om vi vill dansa. Ja, varför inte? Det roliga var att dom var väldigt pratglada, så det blev inte så mycket dansande, men varmt blev det, så vi gick ut. Väl ute så visar det sig att en av killarna, kan kalla honom Måns, har en fetisch, shota ur folks navlar…

Han tyckte då att innan kvällen var slut så skulle han ha shotat från min. In your dreams..tänkte jag. jag hatar navlar, dom är så äckliga!

Vi tappade bort dom i vimlet, men tre minuter senare så träffade jag en av dom i baren, kan kalla honom Mats, och han ville också shota från min navel. Då hade jag väl mjuknat upp lite, så jag blev lite nyfiken på det, låter ju ganska kul…men jag bad honom vänta lite, bara lite..och så frågade han ganska fint..vem kan motstå det?

Hur som haver, jag och Moa gick och dansade med hennes vänner igen.  Då kommer det en annan snubbe, kan kalla honom Magnus, och tyckte att vi skulle gå ut och prata. ja,ja, sagt och gjort.

När vi väl kom in igen så bjöd han mig på en öl och så satt vi och småprata lite. Rätt som det är dyker Måns upp. ”Du!” säger han och pekar på mig. ” jag ska shota från din navel!” jaja, det vore ju roligt, så jag ställde upp haha! så äckligt, men roligt!

Sen så träffade jag Mats och berättade stolt att jag blivit ”navelshotad”. han blev lite sårad få tydligen så hade jag lovat honom att han skulle få shota från mig, så det blev en rond två. Allt för konsten, dock la jag mig inte på bordet som dom ville, det blev en soffa.

Så idag har hela min mage luktat sprit…

Och idag kommer kära mor och far, får se hur det kommer gå..

over and out!

Andy warhol på besök hemma: och har med sig sin ”vän”

A: hej, mamma. det här är min…ehm..”vän”..

M: jahaja, min son. det var ju trevligt. hur känner ni varandra då?

A: via jobbet….vi är arbetskamrater..

M: jaha…ni måste mycket väl överens om du tar med honom på middag hos dina föräldrar..

A: jo…det är ju ett väldigt givande samarbete vi har..

M: jaså…vad är det du jobbar med nu igen min son?

A: ehm..det är inom den kreativa branschen..

M: just, ja, du är fotograf ja. vad är då duuu? *stirrar på vännen*

V: en…linsrengörare?

M: *fnys* behöver ni en sån? jag säger då det. jag kommer aldrig förstå mig på ditt yrke. hm…med ditt yttre skulle du kanske hellre satsa på ett jobb som modell.

A: mamma…vi har haft den diskussionen förut..

V: men jag är fotomodell!!

A: Tyst!!

M: du ger mig aldrig några bra svar Andy…*misstänksam blick mot vännen* har han kanske varit en av modellerna som du har använt dig av?

A: ehm…nej…

V: *reser sig upp fort, vilket resulterar i att stolen välter* nej, nu klarar jag inte längre!! du sa att jag var den bästa modellen du haft!!

M: ehum…hur sa? *rättar till glasögonen*

V: du sa att du bara skulle arbeta med mig!!! med det springer runt massa halvnakna tjejjer och killar överallt på The Factory och för att inte tala om den där Valerie  Solanas!!

A: Sätt dig ner och håll käft!!

M: eh…är det inte bra att använda sig av olika modeller? eller har jag missförstått allt? jag menar, han kanske tröttnar på att bara se Dig hela tiden på bilderna.

V: Ah!! *dramapose och störtar ut*

A: mamma…jag kan förklara..

M: det hoppas jag verkligen.

A: ehm, men nu blev jag sååå trött *gäspar* vi tar det i morgon! *reser sig fort och springer ut*

M: vår son beter sig märkligt ibland, håller du inte med, älskling?

PA: *vaknar till efter att ha suttit i fåtöljen och halvsovit* HU?! ah, jo, visst,precis som du säger gumman..

THE END

*tar emot publikens jubel*

jaja, har börjat få ordning på mitt studentliv. I går svalde jag till exempel min solthet och beställde overall, så nu är det bara att sitta fromt och vänta på den, men när den väl är i min ägo, då blir det pimpning som gäller!

Hitta något fint tyg som man ska skriva sitt namn med, på det högra benet, mycket noga, och införskaffa svarta revärer. Sy fast dom tygmärken jag har. och självklart skriva dit massa visdomsord som är viktiga! Jag lovar det finns en hel bibel om hur man ska sköta sin overall, det är en hel religion. Och inte att förglömma, man får inte tvätta den. man kan duscha den, när man har den på, men inte tvätta.

Träffade min fadder från min nollning i går också. Nu blev jag nollad för två år sen ( huh, börjar bli för gammal för sånt där ) men vi har fortfarande haft kontakt, så i kväll blir det ut på Hg med han och hans flickvän, som också var min fadder. Jätte mysiga människor!

Fullvärdig student? snart…

Cyklade från stan i dag, utan musik för en gång skull…

Lyckades cykla förbi parken där vi fikade. Och allt kom tillbaka till mig…hur vi köpte frallor på cafeét precis brevid. Vi tyckte dom var för torra, men personalen var trevlig.

Jag minns hur vi satt där i timme och ut och timme in, pratade och spelade schack. Jag lät dig vinna en gång för att du blev så frustrerad. Jag minns hur du gjorde mig osäker, hur du läste mig som en öppen bok. Jag minns dina ögon som fick mig ur balans. Tänk att en blick från dig fick mig att slänga mitt skal.

Vi gick på teater på kvällen. Du grät, jag var likgiltig, som vanligt, men din sentimentalitet berörde mig. Jag minns hur vi gick gatan hem till mig och allt jag ville var att hålla om dig och säga att det inte var som det verkade.

Vi sov skavföttes i min säng och när jag vaknade hade du vänt dig om så att vi sov med våra huvuden brevid varandra, så det första jag såg på morgonen var ditt vackra hår…

Så idag när jag cyklade förbi parken och mindes allt så fick jag, vad jag skulle vilja benämna, sentimentalstroke…det var ett under att jag inte blev galen och orörlig av sorg

Jag kanske skulle sjunga lite falskt så att du vet att jag är kvar någonstans här ute, även fast jag försvann ett tag på vägen..

Damien Hirst…den mest underbara, bittraste och cyniska person som jag någonsin har hört talas om ( förutom mig själv).  Han är vad man i vardagstal kallar konstnär ( men vem bestämmer vem som är konstnär?)

Jag skulle vilja säga att han är…han är bara..

För att introducera min själsfrände för er ska jag skriva ner lite citat av honom:

”Art´s about life and it can´t really be about anything else…there is´nt anything else”

”Sometimes I avoid people” ( det gör jag också, så då har vi ngt gemensamt att prata om)

” trying to understand death when you only know life is impossible. It´s like trying to understand black when you´ve only got white. Life is so rich and full och death is so empty and nothing”

” I try to say something and deny it at the same time” ( det är skit roligt, pröva!)

” I don´t know how I´d deal with sexuality. It always turns into murder for some reaason” ( hatar när det händer…lika bra att undvika det..)

”alone and yet together and in love”

”I´m a hypocrite and a slut and I´ll change my mind tomorrow” ( återigen har vi ngt gemensamt som vi kan prata om)

” Behind you is your history. A trail which is impossible to avoid. Then there are infinite possibilities ahead. So the question of a series becomes problematic. I could make pets in formaldenyde for the rest of my life, but I wo´nt”

och så klart mitt favorit citat:

”I want to spend the rest of my life everywhere, with everyone, one to one, always, forever, now”

Ska nog hälsa på honom, undrar om han tycker om scones?

jaha, min fredag som jag tänkte spendera ensam slutade med att jag och några från Relik gick ut på NH i Linköping..brukar vara ett väldigt bra ställe, men just denna kväll var det inte så…bra…mer säger jag inte…

I stället går jag vidare till att försöka förstå vad det är med folk på krogen…men det är dömt att misslyckas…av någon anledning ( anledningen heter överdrivet alkoholintag) börjar folk höra dåligt och fatta trögt…hur många gånger ska man behöva säga till en person ”tack, för erbjudandet, men jag är inte intresserad”

Denna fras tror jag att jag sa för många gånger i går…mer säger jag inte…det slutade väl i alla fall, jag fick sova i min säng, där jag trivs bäst.

tack och lov blev kvällen lyckad tack vare att jag träffade en snubbe som läser filosofi, som jag ska läsa nästa år, så…vi hamnade i en djupgående diskussion om livet och det ständiga sökandet efter meningen med livet…

jag har inte hittat meningen med livet, men jag har hittat meningen i livet…har du?