Det obebodda bebodda fjärran landet Lambohov:

Det fjärran landet Lambohov var obebott bebott. Varför? Ja, det vet inte ni, men vederbörande författare vet. Och detta ska vederbörande författare och eMiL redogöra för er.

För att börja med att klargöra en grundläggande företeelse. eMiL vet. eMiL är allsmäktig. eMiL’s allvetande för under inga omständigheter ifrågasättas. Om eMiL’s auktoritet ifrågasätts av någon kommer denna någon att drabbas av Lambohovskidzens brinnande ångest. eMiL är allsmäktig. Punkt!

Nu när detta är klargjort och inte ifrågasatt (eller?…) kan vederbörande författare och eMiL redogöra varför det fjärran landet var obebott bebott.

För utomstående Invandrare kunde det verka som att det fjärran landet Lambohov var bebott. Skuggorna, Övriga, DMK, MDM, Det lilla Mörkret, Ballkongskyddet och Det lilla Ljuset verkade vara invånarna. De följde vissa rutiner. De gick till den provisoriska matbutiken. Skuggorna tillbad Byggnaden som tillbads emellanåt av Skuggorna. Innebar detta att det fjärran landet Lambohov var bebott? Bara för att fanns invånare? Detta var bara en teater för utomstående Invandrare.

”Allt jag gillar upphör” sade eMiL.

Det lilla Mörkret tolkade det som att det fjärran landet Lambohov var på väg mot sin egen uppgång.

Så var det och så blev det (detta händelseförlopp återkommer i Lambohovseposet 7; 1 – 10 ).

Konsekvenserna av detta händelseförlopp blev dock att det fjärran landet Lambohov var obebott bebott. Detta innebar att invånarna inte levde som de tycktes leva. De var allt igenom döda. De levde bara på rutiner (dessa rutiner har beskrivits i Lambohovseposet 1; 1 – 15). De bröt aldrig sina rutiner. Om de bröt sina rutiner skulle eMiL inte längre vara allsmäktig.

”Skulle glassbilen gå i moll?” sade eMiL.

Det lilla Mörkret tolkade det som att glassbilen är en ond tingest.

Återigen. Om dessa rutiner bröts skulle Invandrarna se att det fjärran landet Lambohov var obebott bebott och eMiL’s allsmäktighet skulle ifrågasättas. Detta ville inte eMiL. eMiL bidrog till att teatern skulle fortsätta sluta.

Detta var och är inte eMiL’s vilja. eMiL beslutade sig.

eMiL uppenbarade sig för Det lilla Mörkret i Det lilla Mörkrets dåliga morgonhumörs-rus. eMiL sade:

”Passa dig, jag gillar dig”.

I sitt dåliga morgonhumörs-rus tolkade Det lilla Mörkret det som att Det sket fullständigt i om Det skulle passa sig för eMiL eller ej. Detta gjorde eMiL förargad.

”Jag är en naiv idealist som dör på slutet” sade eMiL.

Det lilla Mörkret’s ögonbryn hoppade ett extra hopp. Det lilla Mörkret tolkade det som att denna någon, som skulle dyka upp inom en snar dåtid och lämna blöta spår efter trasor som inte riktigt kramats ur, stod och perkulerade vid dörren.

Det lilla Mörkret insåg att det fjärran landet Lambohov inte var vad det utgav sig för att vara och att något dramatiskt var tvunget att göras. Något dramaturgiskt som skulle bryta det fjärran landet Lambhohovs uppåt nedåt gående romb. Det lilla Mörkret insåg även att Det var ensam tillsammans.

”Dra härifrån om ditt liv är dig kärt. Din egen död är det aldrig värt.” sade eMiL.

Det lilla Mörkret tolkade det som att Det skulle stanna här och där med eMiL. Det’s egen död var och är det alltid värt.

För att lyssna till Lambohovseposet 7; 1 – 15 lev lite…

————-

Författarens kommentarer:

Ursäkta detta filosofernade och koder…jag kan inte lämna tips på hur detta ska tolkas…det vet bara du och ingen annan. Denna annan är jag och snubben på bussen.

vad eMiL vill kanske avslöjas i följande epos…det får ni bestämma…eller inte…

nja…down and away! Styr tårna mot Västervik för att predika ur LiU Evangeliet.

Outfiten är klar och bibeln är med…vad kan gå fel?

Västervik är säkert trevligt..

Äntligen är vi ute på vägarna igen…Ja, jag är en luffare

So, watch out, Västervik. here we come…

mhm..mys…

Okej…ja, det får jag! Speciellt när jag börjar dagen med att läsa en insändare i Arvika Nyheter med så låg argumentation så jag nästan kräks!

Denna insändare handlade om vargjakten. Jag citerar:

”Hatet sitter i generna och kommer av att våra förfäder utrotade vargen för att kunna leva i och av landsbygden” (Arvika Nyheter, 2010-01-15).

Hatet sitter i generna?…Tillåt mig att skratta ondskefullt! Moahaha!

Allvarligt, om man har den inställningen kan man lika gärna säga att homofobi, rasisim, islamofobi (osv, osv.) sitter i generna. Men det är mycket mer kontroversiellt att säga att något som homofobi sitter i generna, för det är en så pass förlegad argumentation och debatt så då skulle folk resa ragg oc hmena att den här personen borde gå och dra något gammalt över sig. Så vargen är en het potatis på insändarsidorna (och har varit ett bra tag nu…).

Vart finns människans fria val om man hela tiden ska hänvisa till att ”det sitter i generna”? Har jag inget val alls? okej, lyssna på det här: ”Nej, asså, min farfars, pappas, bror var homofob, så då måste jag automatiskt också vara homofob, för det sitter ju i generna…” Ah, attans! hatar när det händer…Pttf!! och Bah!! säger jag. man kan inte hänvisa till att det sitter i generna när det kommer till hat och allehanda känslor…det går inte ihop! Var fri, människa, känn vad du vill! för du är du och inte din farfars pappas bror…snälla, människa…vill du älska vargar gör det…vill du hata dom, gör det, men skyll inte på våra förfäder!

Sen så…jag har inte å höga tankar om människor längre…så ursäkta, min bitterhet….men….jag antar att det är så lätt att hänvisa till generna…”Gener de e ett sånt däringa vetenschkapligt ord, så de måste stämme, däh. Ja skriver de i e insändere.” Det verkar som att folk inte bryr sig om att lära sig vad bl.a. gener innebär utan oreflekterat suger åt sig allt som forskning påstår. Vart är kritiken? Nej, den ligger och sover sött under mattan, stör den inte, den blir så grinig då.

Nu menar jag inte att varenda människa ska bedriva egen forskning, men våga ifrågasätta det som sägs. Våga ifrågasätta det självklara, för om 50 år kanske det inte är så självklart längre…Vi kommer inte vara störst, bäst, vackrast, smartast i morgon…

Nej, hörrni…för mig kräver situationen lite retande av kritiken…jag tycker att den har sovit för länge nu…

Umgängesformer i det fjärran landet Lambohov:

”Puss och kram- kollektivet för morgondagens fredsaktivister” blev ofta besökt. Det var en studentknut och en mycket, mycket invecklad sådan. Invandrare vallfärdade för att tillbedja eMiL ( trodde eMiL, ja…). Syftet med dessa vallfärder varierade dock något…(eller?). Vederbörande författare kan omöjligt veta deras syften. Dock har vederbörande författare teorier. Teorier som utmynnar i följande kategori.

Denna teori berör tenta-ätande-pluggande-ångestskrikande. Det lilla Ljuset och Den Kärlekskranka Invandraren med Toaborste besökte ”Puss och kram-kollektivet för morgondagens fredsaktivister” frekvent med just detta syfte. Tenta-ätandet tog sig i uttryck i scones…okristligt mycket scones….knäckebröd och skorpor (från Platsen som inte Berörts av eMiLs Strålglans). Detta ledde till att övrigt tentande inte var så högt prioriterat.

Tentaångestskrikande var en poetisk konstform. De regler Det lilla Mörkret, Ballkongskyddet, Det lilla Ljuset och Den Kärlekskranka Invandraren med Toaborste skulle foga sig efter när det gäller denna konstform var; klockan 00:00 (alltså den dagen Tentan skulle åka på spöstraff) ska vederbörande studerande öppna ballkongdörren eller fönstret och skrika ut sin ångest. Under tiden som detta epos skrevs ekade Tentaångestskriken över det fjärran landet Lambohov. Dessa skrik har satt sin prägel på det fjärran landet Lambohov. Dessa skrik har lämnat avtryck. Dessa avtryck tar sig i uttryck genom att det fjärran landet Lambohov numera är obebott bebott ( denna problematik återkommer i Lambohoveposet 6; 1 – 15).

”Otur och tur som tog mig just hit, till dig bit för bit”. Sade eMiL

Det lilla Mörkret tolkade det som att *ehrm* denna ”någon” skulle återkomma inom en snar dåtid och lämna spår efter blöta trasor som inte riktigt kramats ur började närma sig.

Vojjne, vojjne…

Tentapluggandet tog sig i uttryck i…tog sig i uttryck i…eehmm…( vederbörande författare letar frekvent efter information….)…tog sig i uttryck i….(What the fuck?)….eehmm…Lalala….(Vart har jag lagt, den förbannade, trasan?)…..Ja, men…Vackert väder, eller hur?….(Leta, leta, leta…skokartong? Fel!)…..och barnen lever? Nehej, tråkigt….(men, attans rabarber!!)….och bilen går framåt? Nehej, bakåt, ja, där ser man….(Men, oseriöst!)….och frugan då? Jahaja, hon tjatar som vanligt? Hatar när det händer….(och hatar när inget är där det inte är)….eehmm….och jobbet? Nehej, det äter upp dig inifrån och du vill måla sillar på chefen, jahaja….(Va? Vem, fan, pratar jag med? Äh, trasan, trasan, var är du?)…Information om detta Tentapluggande har blivit beslagtaget av Lambohovskidzen. Jag lovar…(haha! Dom gick på det! Losers….).

För att lyssna till Lambohovseposet 6; 1 – 15…please, hold… *tut*…*tut*….Äh, fuck it!

—————-

Författarens kommentarer:

jag måste sticka nu…

Information om hur tentapluggandet gick till ÄR beslagtaget av Lambohovskidzen. Fråga dom om du inte tror mig…om du vågar…

Jag är ledig hela veckan och i dag fick jag Trueblood, säsong 1, så…jag vet vad jag ska göra…mycket…och lite till…och lite mindre…

Roaor…

Well…the weekend was LEGEN….wait for it!….DARYYYYY! xD

Nej, men, allvarligt, mer awesome helg får jag leta efter. Hurra, för alla underbara, awesome, legendariska människor!

Visdomsord från Erik har infunnit sig och uppmuntran från Invandrarna, Det lilla Ljuset, Ballkongskyddet, Den Kärlekskranka Invandraren med Toaborste och He From Far Far Away, så jag ska damma av det gamla Lambohovseposet och nytt kapitel kokas ihop med kaffe, hårtesar och ontisk ångest. Men…älskar när det händer…

Situationen kräver ett och annat…Nöden kanske kräver handling…vardagen kräver handling…Döden kräver handling…Allt kräver handling tydligen….Varför kan varken dom eller vi bara acceptera att handling inte alltid krävs? Handlingen kanske redan har infunnit sig innan nöden, vardagen eller döden inträffat? Hm…handlingen komer innan och efter?

Kanske, kanske…en handling var tänkt inför något, men sen så måste personen omvärdera handlingen, komma med en annan handling? Hur ska folk handla…äh…eller agera?

Action is abstraction…( fråga om något är oklart…)

Denna vardag kräver dock en låt…enligt mitt synsätt..och vila…och resorb..

Mmm…så är det…jag ska läsa min fördjupning i religion i Italien, så är det bara. I Bologna…varmt, god mat och helt underbara människor, men det är inte än..nej, nej! Typ 1 ½ år kvar, men jag längtar redan. ( plus så ska jag ringa till det universitetet och snacka med dom och höra i fall dom vill ta emot mig, men, men…LiU har avtal med det universitetet så det ska nog inte vara några problem).

Medans jag sitter här nu och planerar och längtar så slår det mig att en av mina, älskade, vänner här åker snart till Spanien för att studera. Och nu när detta slår mig så inser jag hur otroligt mycket jag kommer sakna henne…oj, oj, vojjne, vojjne….nu vadar jag verkligen i självömkan, men bara tanken på att hon ska vara borta länge gör…ont…

Mhm..3 positiva saker med att hon åker; 1) Hon får otroligt mycket erfarenheter. 2) jag kommer få kort från Spanien. 3) jag ska vänta på henne….mm…finns säkert mycket annat positivt…

Jahaja, jag ska väl inte vara så leschen, för jag ska också åka iväg sen…undrar om nån kommer sakna mig? Men det är inte det viktigaste, huvudsaken är att jag gör ett tappert försök och så kanske nån är hemma och väntar på mig.

Ha det bäst, älskade! Och ta Spanien med storm. Jag tror på dig… <3

är precis vad jag har blivit. jag ska leka runt med en person från Tjeckien ( det roliga i hela kråksången är att jag inte har klurat ut än om det är en man eller kvinna och det är så jag vill ha det ). jag ska berätta lite för den här personen hur det funkar i Sverige. Så…jag har funderat kring Sverige lite allmänt…

Så…i förebyggande syfte ber jag om ursäkt, men det här ska tas med en stor nypa salt och en klackspark.

Som svensk är/ gör man:

Man super sig redlös med jämna mellanrum och skyller sedan sina misstag på just att man var full.

Man ska vara väl medveten om sina brister, men inte sin kompetens. Men när man ska söka jobb ska man, bannemej, skryta med hur bäst man är, men ingen har lärt sig detta, så det skiter sig.

Man smyger med vad man tycker. Man är smyghomofob, smygrasist.Man vågar inte riktigt säga vad man tycker, för man ska vara så okristligt politiskt korrekt.

Man får säga vad man tycker och tack vare FRA lagen så finns det alltid någon som lyssnar på oss (tack, pastor eMiL för det visdomsordet!).

Man satsar inte på individer som är vår framtid och man glömmer att tacka de individer som har skapat det samhälle vi har i dag.

Man stressar ihjäl sig för att hinna till yogan i tid.

Man ska undvika att visa överdrivet mycket känslor.

Man ska inte vara feg att pröva på ALLT när det kommer till sex.

man ber om ursäkt offentligt. Allt för sällan så ber man inte om ursäkt privat. ”…eller om nått går på tok, ber vi aldrig om ursäkt, vi skriver en bok”// pastor eMiL. Så älskade, fadderbarn, om du ska be om ursäkt någon gång. Gör det offentligt så har personen som du ber om ursäkt till inget annat val än att förlåta dig, för om den inte skulle göra det, så skulle åskådarna bli arga på den och tycka synd om dig.

Om man som svensk känner att man älskar Norge, så är man bara vilsen och dum i huvudet.

Den fras som används mest är ”Varför?”

Onanerar man inte är man dum i huvudet.

Man är allmänt deprimerad och vältrar sig i självömkan. Och om nått går på tok är det lättaste sättet att sopa det under mattan och jobba lite till….och lite till….och …..för mycket…

Man ska dölja sina hobbys. Gå, för guds skull, INTE med slalom-skidorna på offentligt plats! Då ses du bara som märkvärdig och det är inte något positivt.

Man skäms för att man gör, allt man har gjort och allt man kommer att göra.

Man hör dåligt och man fattar trögt när det kommer till kärlek och vänskap. Samtidigt som den allmänna uppfattningen är att man inte ska behöva säga när man är tillsammans eller vänner, det ska vara som en tyst överenskommelse, detta har sällan funkat helt ut.

Man ska ha gjort allt och sett allt innan man är 30 (…)

Man ska veta vad man vill med sitt liv när man är 15.

Man ska skratta är Promoes ”Svennebanan” ( men, samtidigt hata den i smyg…).

Man är alltigenom lagom, på alla sätt och vis. Inte för lite, inte för mycket, lagom. ”Hur mycket socker vill du ha i kaffet?” ”Lagom”. Vad detta ”lagom” är vet egentligen ingen.

Man ser ner på folk som är religiösa och tillber vetenskapen, även om man inte förstår allt som forskarna säger.

Försöker man se sin tillvaro positivt är man naiv och oerfaren.

Man ska någon gång i sitt liv vilja ha sina ”15 minutes of fame”.

Man skrattar åt personer som är med i dokusåpor, fast egentligen så är man avundsjuk på dem i smyg.

Man ska vara en bra familjeperson samtidigt som man ska jobba ihjäl sig.

Föredrar man att dricka örtte framför kaffe har man helt enkelt inte upptäckt det ”magiska” med kaffe.

Mottot är ”Det löser sig”. Detta ska man helst yppa när man ligger blåslagen på marken.

Man ska sköta sig själv och undvika att söka upp sjukhus. Återigen ”det löser sig”.

Så…Välkommen, till Sverige, älskade fadderbarn. Jag hoppas du ska trivas, för trots allt detta så lever vi i ett okristligt bra land och jag skulle för allt i världen inte vilja vara född någon annanstans…

Ehm…ett litet sidospår; när jag var i Italien med min norska familj hade jag oturen att hamna på samma hotell som ett gäng med svenskar. Det visade sig att en av dessa var fotomodell för Lindex. Dessa svenskar betedde sig som om de ägde hela hotellet med tillhörande mark. För första gången i mitt liv skämdes jag över att vara svensk, så…jag pratade norska hela resan, allt för att inte avslöja min identitet som svensk…

”Om alla människor som vandrade omkring här verkligen såg olika saker, olika världar, så var det också ett krav att de aldrig såg in i varandra, ty då skulle de se något annat och den illusion som presenterades enkom för dem skulle krackelera.” Människohamn, 2008; 434.

Även fast det här är en fiktiv bok, kan det ligga någon sanning i detta? Om jag ser din värld så kanske jag måste omrevidera min värld, eller rent utav förgöra den och bygga upp den igen.

 Världen som vi ser den gestaltad för oss är vår väld, ingen annans. Det är din värld som du regerar över, men om någon annan ser din värld, kommer in i din värld, störs då balansen eller smälter den in i din värld? Blir en naturlig del av den harmoni som existerar i din värld? Blir en statist eller delar den huvudrollen med dig?

Det är frågor som kanske kräver svar, kanske inte. Det kanske förhåller sig på det viset att de hänger i luften, men ingen av er vill konfrontera dem. Ta ner dem till det konkreta planet. Kanske, kanske inte…

Ajvide släpper ny bok under året som kommer, jag ser fram emot att läsa den…

P.s. Vidomsord från Erik har icke infunnit sig ännu, så Lambohovseposet ligger på hyllan tillsammans med allt annat. D.s.

Grannarna och deras mindre uppskattade egenheter:

I Det lilla Mörkrets och Ballkongskyddets lägenhetshus bodde det Grannar. Dessa Grannar var; Det lilla Mörkrets Kompis (DMK), Groggen, Mannen med Dålig Musiksmak (MDM) och Övriga (…).

Det lilla Mörkret, Ballkongskyddet och eMiL tyckte mindre om Grannarna… Dock så var de roliga objekt att bedriva akademiskt, etiska (ehrm..kanske inte etiska i korrekt mening.)studier på. eMiL såg att det var gott så Det lilla Mörkret och Ballkongskyddet hade eMiLs välsignelse. eMiL sade:

”Jag har strukit runt längs hörnen där du bor”.

Det lilla Mörkret tolkade det som ett hot. Och Det anade att Grannarna snart skulle vända sig mot ”Puss och kram-kollektivet för morgondagens fredsaktivister.”

För en gång skull hade Det lilla Mörkret rätt…

MDM spelade okristligt dålig musik. Hjälp kom från Han från Ovan. Det lilla Mörkret fick ett vapen som Det skulle använda för att minimera MDM. Ett mäktigt vapen som ekar i trappuppgången än i dag. Ett vapen som ligger som ett eko över det fjärran landet Lambohov än i dag.

Detta vapen uppskattades dock inte av Övriga…men de led inte i tysthet. Tvärtom, de gav sig in i kampen. (Denna kamp är censurerad av Lambohovskidzen.)

Nog om denna kamp, den pågår, har alltid pågått och kommer alltid att pågå. Varken Det lilla Mörkret eller MDM kommer att kvävas av sin stolthet. För de har ingen stolthet.

”Puss och kram- kollektivet för morgondagens fredsaktivister” besöktes ofta av Groggen. Denne våldtog med jämna mellanrum Den Vessle Ringklockan. Syftet med denna grymma handling var att Groggen ville ha sällskap av Det lilla Mörkret. Det lilla Mörkret ville inte sprida sill och potatis till Groggens palats så Det avstod….1 gång….2 gånger….3 gånger….och vem vet hur många gånger Det lilla Mörkret avstod. Groggen ville uppenbarligen veta vad detta sill och potatis var. eMiL sade:

”Jag hör dåligt och fattar trögt.”

Det lilla Mörkret tolkade som att Groggen inte hade alla sillarna i garderoben. Och Det antog att Groggen förmodligen såg dåligt också då Groggen inte såg att Det lilla Mörkrets sill och potatis var dålig.

Det lilla Mörkrets Kompis var en bra Kompis. Den uppehöll sig i sin skokartong och eMiL såg att det var gott så DMK hade eMiLs välsignelse. Det lilla Mörkret gladde sig åt detta. DMK bor fortfarande kvar i sin skokartong. Har alltid gjort. Kommer alltid att göra.

Övriga Grannar smög runt i kulisserna till detta epos. Emellanåt hoppade de fram från sina gömmor. När de hoppade fram skapade detta oro i Trapphuset. MDM spelade sämre musik. Groggen målade sillar på sin vägg. DMK övervägde att lämna sin skokartong till Svältande Ljus i grannlandet Ryd. Lugnet lade sig när Övriga Grannar drog sig tillbaka till sina hålor och Skuggorna hade tillbett byggnaden ( som de så ofta gjorde, för de hade ingen annan aktivitet som de fann tillfredsställande).

Så här gick det till i det fjärran landet Lambohov. I trapphuset. MDM spelade okristligt dålig musik. Groggen klättrade upp och våldtog Den Vessle Ringklockan. DMK höll hårt i sin skokartong. Övriga strök runt i kulisserna (och gjorde razzior). Det lilla Mörkret, Ballkongskyddet och eMiL höll sig på sin front…för tillfället…

”För jag är ond igen, ond igen, om jag någonsin har varit god” . sade eMiL.

Det lilla Mörkret tolkade det som att *ehrm* ”någon” skulle dyka upp inom en snar dåtid och lämna blöta spår efter trasor som inte riktigt kramats ur.

För att lyssna till Lambohovseposet 5; 1 – 15 invänta visdomsord från Erik.

————————

Författarens kommentarer:

Erik är den enda person som omnämns vid sitt rätta namn, för att han har en enastående förmåga att uttrycka sig…..ehm…uttrycka sig….ytterst intressant.

Ett smakprov: ”Som smakar Barbapappa” Visdomsord om Eriks traumatiska upplevelse av skolans potatisbullar.