Språkförbistring på Arrendegatan…norska, svenska, tjeckiska, engelska..heh!…värmländska

Träffade mitt vessle fadderbarn i dag. Mycket sympatisk människa. Men…jag hoppar så otroligt mycket mellan språk, jag förstår inte längre vad jag säger, vad jag menar…jag tror inte det är nån stackars sate som förstår vad jag säger längre.

Med mitt vessle fadderbarn pratar jag engelska och hon försöker lära mig tjeckiska, det är assvårt, men kul. Med folk i min närhet pratar jag svenska och norska. Med mor och far pratar jag värmländska. Med mig själv pratar jag norska. Och mina stackars Vfu-barn får utstå en salt blandning av alltihop, kryddat med skånska. Inte konstigt att dom inte lyssnar på mig, dom förstår inte vad jag säger…

ehm, jo men selvfulgelig…

Internationell medborgare? Jag lurer på hvordan det kom sig att det ble sådan här? Är jag flexibel i mitt tänkande för att jag är flerspråkig? Neh, snarare förvirrad till den ytterste grens.

Jag ska även lära mig italienska för att kunna göra mig relativt förstådd i det land jag ska spendera ett halvår i…processen har redan börjat…Dime…vanligt uttryck när man svarar i telefon. låter fruktansvärt otrevligt, men funktionellt….”Ge mig”…inga konstigheter här inte. Pang på stenen.

Jag har för mycket att säga…jag har inte tid med en Dansk koloni i mitt medvetande!

Så, hvordan löser vi dette? Vaske litt me klorin…awesome!

Aristoteles säger: Avhållsamhet är en dygd.

En vän frågade mig när det är dags att släppa taget…när det är dags att sluta hoppas…och glömma lite till…glömma så att man glömmer helt…radera en hel epok av sitt liv

Jag svarade släpp aldrig taget….sluta aldrig hoppas…glöm inte….glöm inte helt, glöm ingenting…behåll epoken av ditt liv i ditt minne.

Min vän svarade men det gör så ont.

Jag svarade det får göra ont. Det kanske måste få göra ont. Livet gör ont.

Min vän frågade när slutar det göra ont.

Jag svarade snart…

För att citera Luther: Hatar när det händer…

Gaahh!! Och idag åker Moa…

Meh!

jag snusar för mycket för mitt eget bästa…jaja…jeg liker de som er naturli…

Ni vet den där känslan av att inte ha gjort tillräckligt? Ogillar den skarpt…kan människan nå en punkt då hon inte kan prestera mer? Enligt universitetet kan människan alltid göra mer. Våga inte vara nöjd! Ogillar detta faktum mycket skarpt också…

”Men Schara! Är du lite lessen..”

Ah, det är rent! Lägenheten luktar grönsåpa…Moa kommer snart för att se på True Blood…och nu när lägenheten är ren är det väl dags att kolla till dammråttorna i mig själv….

mhm…lalala….oh!…Fuck….What?!…Nej….Är det så?…Illa, illa…Autch!

Okej…så här är det….jag ska plugga utomlands om typ 1 år..Italien…Awesome…och min ambition här i livet är att jobba utomlands ett tag också….. Tycker jag, ja…men vad tycker mina älskade vänner?

Jag älskar att resa. Om jag skulle sätta mig in i något fack så vore det; luffare. Jag älskar att vara fri…älskar att åka…men, vad är det som är fel i den här meningen? Word tycker att det inte är något…ehm…whatever….men det som är fel är att ordet ”jag” förekommer allt för frekvent…

Glömmer jag inte några?

Klart som, sjutton, att jag gör! Mina vänner…vad skulle jag vara utan er?

Jag är van vid att vara men egen herre. Inte direkt ta hänsyn…eller…fel ordval…folk har varit ganska lugna, för dom vet att jag kommer tillbaka…men den här gången…helt plötsligt verkar det vara allvar med det hela…Italien….Italien…det är långt…Helt plötsligt….får jag blandade reaktioner…

Vissa tycker att ”Hell, yeah! Du ska till Italien och jag kommer och hälsar på!” …vissa tycker ”Jaha…Italien…i ett halvår…aha..kul för dig…”

Helt plötsligt inser jag att jag kommer väl vara saknad…shit!…så här har jag inte tänkt förr….Kommer jag vara saknad? Absurt!

Ah! Varför, varför…tänker jag på mig? Själviskhet…om man ska dra det långt…jag har tydligen inte sett mig som självisk förrän nu…

aa…jösses….självinsikten slår mig i ansiktet med en slägga…Hatar när det händer….men, ack, så nödvändigt…

jag kan inte blåsa av mina planer nu..de har slagit rot i mitt medvetande och när de väl har slagit rot kan de inte dras upp igen…

Jag vet inte om det är monstret som heter ”bakfylla” som talar men…så här klart har jag aldrig tänkt förut…

Så, älskande, förlåt, förlåt för allt..

Men,  jag kommer tillbaka….jag kommer alltid tillbaka…

Er Ville <3 Jag älskar er verkligen, tro inget annat..

Awesome! ^^

Och du?

”Hej, Ville!”

”Oh, det där kändes bra…*snyft, snyft*”

nej, men allvarligt, överlever jag den här veckan…så…blir jag inte religiös…jag ska inte äta gul snö…jag ska…lära mig att bita på lilltån…okej…

Ehm..måndag, köa till kravall, grupparbete, föreläsning, inläsning..

ehm..tisdag, planera lektioner till Vfu, Möte med mentor, grupparbete, föreläsning, möte, möte, andas? nehe..

ehm…onsdag, seminarium, in till centrum, träffa fadderbarn, springa till ryd och lämna nycklar…sova? överskattat!

ehm..torsdag, mot helsingborg för att ”föreläsa” om universitetet…hela dagen, oklart vart jag spenderar natten, på en parkbänk? Awesome…

ehm…fredag, mot Ängleholm för att upprepa torsdagens procedur. hem till Linkan och fira Christine på kvällen.

ehm…lördag, död…Kravall…död..

ehm…söndag, likviderad totalt…kanske Moa kommer över på kvällen för True Blood..det vore legendariskt…

jag ska sluta vara ambitiös…och…trasig vinkelslip, jag är sjuk också..aja, det glömmer jag bort nu..

positivt? 1) jag känner att jag lever, 2) jag får se Skåne, 3) jag får åka till Skåne med sympatiska människor, 4)Falafel? 5) kanske eMiL dyker upp <3

jaja, jag lever till max men det kan bli vår död. hah! vilket motsatsförhållande! om man lever till tusen och njuter av varje sekund, på språng (för det är så jag vill ha det) så riskerar jag att dö…det är lustigt, hörrni…lev lagom..hah! vad är detta lagom du talar om? Vad har jag missat…mhm..om jag dör av att sova på en parkbänk i Skåne så gjorde jag det med ett leende på läpparna. Jag har bara för roligt just nu så det vore förargligt om det skedde. Jaja…

Keep smiling, it makes people wonder what you’re up to…

mehe…

Haha! xD om det här inte är barndom så vet inte jag var som är barndom. Bengt, den store pedagogen

 ”Så här gör man i värmland vi är lite stora i maten” haha..

…but suddenly, the room was full of deamons. I had nowhere to go , so I cried and begged for mercy and i talked to God on the telephone. But I really can’t tell you what he told me, but he was a lie.

Fel, det är fel! Gör om, gör rätt..gör det rätt..

jaha…nu är det bestämt..så här är det:

Januari:

I kväll ska jag inviga mina nya lakan med Elin. Tolka det hur ni vill..För Elin har spanat in mig under en längre tid. Min plånbok är tom, så vi går hem till mig efter att ha druckit upp allt vin som smakar svamp och metall, men det är ekologiskt! Bra skit!

Februari:

Jag ska utbyta sexiga sms med Elin ( runt den 10: e). Jag ska bjuda Elin på bio i mitten av månaden och vi ska hångla loss som tonåringar. Vi har inte insett att vi är tillsammans än. Det ingår i dejten att vi ska leka i snön och ta en dusch tillsammans.

Mars:

Den 18:e ska jag ordna hemma-spa, ensam. Elin ska satsa på ny kille, hatar när det händer. Elin och hennes nya kille ska ge varandra massage för att slappna av. Jag ska koppla av…och vara svartsjuk…

April:

Elin och jag ska vårstäda och samtidigt ska jag skriva min bok. den 26:e ska vi vårstäda och den som städar snabbast får bestämma vart vi ska ha sex sen. (lätt att det blir i garderoben…).

Maj:

runt den 3:e blir jag osäker och jag oroar mig för om jag ska förlora mina vänner eller min Elin. Men osäkerheten skingras efter hett sex eller en tjejkväll, eller både och. Elin och hennes kompisar ska sälja sitt överflöd på loppis och pengarna går till tjejkvällen med mig…och kondomer..eller hur var det nu?

Juni:

Jag känner ett behov att komma ifrån min vardagliga rutin och ägnar lördagen till shopping med Elin. Elin ska välja mellan mig och den som hon träffade i mars, hon väljer den som är bäst i sängen, alltså mig…

Juli:

jag är kärlekskrank och runt den 25:e tar jag initiativet till extra fysiskt sex med Elin när vi är på semester och plaskar i vågorna och hittar en bra plats för hångel på stranden.

Augusti:

Elin och jag ska köpa klänningar. runt den 20:e hittar vi våra fynd och jag köper även ett par skor med killer-klackar. Vi ska även gå på museum med Linda då jag och Elin förför en vakt…vart leder detta, folkens?

September:

Jag ska gå på jobbfest och hittar då den perfekta pojkvännen, eMiL med andra ord, jag är nu erkänd författare. Elin ska kräva att alla ska  göra på hennes sätt, men hon är flexibel när det kommer till nya grejjer i sovrummet, hon ska få orgasm. Punkt!

Oktober:

den 10:e ska jag klä ut mig till sexig hushållerska och ge eMiL det han förtjänar…det slutar med att han lämnar mig, det blir för hårt…Elin brukar föredra att hänga på en vinbar med kompisar….men vi träffas på en het nattklubb och det ena leder till det andra…

November:

Jag lyckas på jobbet och runt den 15:e frågar jag ut en gullig kille på dejt. Denna är Elin! Elin köper en svart ursexig klänning att ha på våran dejt. Mycket vackert…vi har redan hitta den i vår bibel, Cosmopolitan. (eller hur var det nu?).

December:

Den 10:e känner jag ett behov att resa, för Elin är populär bland andra killar, så jag blir svartsjuk och sticker. men runt den 20:e tar Elin på sig ett silkigt nattlinne och tänder några ljus och låter mina händer vandra över hela henne.

Jaha, Elin…det är bara så här det kommer bli…så…ja…trevligt…

Detta är mitt och Elins 2010…allt enligt Cosmopolitan…Rock on! Kan inte mer än stämma, nu ska vi suga i oss lite vin som smakar metall och svamp, men som är ekologiskt!

nja…down and away! Styr tårna mot Västervik för att predika ur LiU Evangeliet.

Outfiten är klar och bibeln är med…vad kan gå fel?

Västervik är säkert trevligt..

Äntligen är vi ute på vägarna igen…Ja, jag är en luffare

So, watch out, Västervik. here we come…

mhm..mys…