Kollektiv sexuellfrustration
I dag var jag, mor, far och Lillstrumpa ute på ett köpcentrum (ugh!). Ja,ja tro det eller ej , men jag hittade ett par riktigt snygga klänningar, men det är itne det jag ska ta upp i dag, nej,nej, för ingen bryr sig om vart jag har köpt min tröja.
Det jag vill med det här inlägget är att göra folk uppmärksamma på att klädkjedjorna vill att vi ska exponera oss när vi byter om. Jag menar, t.ex. på Carlings, det enda som döljde min kropp var ett litet, litet skinnstycke som hängde ner från taket. Jag tror att det knappt döljde mitt huvud, så när jag skulle pröva klänningen så fick jag göra allt för att dölja min kropp. Ska det vara på det här viset?
Jag kanske inte vill att hela butiken ska se mig i underkläder, tro det eller ej, men det vill jag inte. Och det värsta av allt var att en av dom hurtiga tjejjerna som jobbade i butiken kom in i omklädningrummet och frågade mig hur det gick (!) och där står jag halvt påklädd.
Är samhället så sexuellt frustrerat att man måste kämpa för att inte exponeras totalt. Jag tror att samhället lider av kollektiv sexuellfrustration, eller det är nog vad klädkjedjorna tror.
Så, om du känner dig sexuellt frustrerad är det bara att gå till valfri klädbutik och hämga lite utanför omklädningsrummen, jag lovar du kommer bli nöjd för ett helt år framöver, eller det beror på vem du är och vilka behov du har, jag känner dig inte, så…
Jag ska börja sy mina egna kläder och pröva dom hemma, så jag får välja vem jag ska visa upp min kropp för.
Låt min kropp vara ifred, konsumenter!
Du, när det gäller Carlings så håller jag med om att det är sjukt störande att byta om i deras omklädningsrum. Folk ser nästan hela ens ben och det är himla lätt att titta in från sidorna. Meh på det!