Inhyrt mörker:

I Skogarna vid grannlandet Ryd levde och verkade Rydsmannen. Denna var den mest missförstådda av de missförstådda och till följd av denna missförståelse bedrev Rydsmannen mindre etiskt korrekta handlingar. Rydsmannen kidnappade intet ont anande studenter från det närliggande universitetet med dubbelmoral. Ingen vet dock vad Rydsmannen skulle med dessa individer till då de uppenbarligen inte är bra till direkt någon verksamhet i det tillstånd de nu befinner sig. Sålunda drar vederbörande författare slutsatsen att Rydsmannen rätt och slätt ”förtärde” sina intet ont anande offer.

Hur kom det sig då att det blev som det inte blev? Hur hamnade Rydsmannen i denna periferi av moraliskt beteende?

Det hela började ett mycket långt och ödesdigert år. Rydsmannen var student vid det närliggande universitetet med dubbelmoral. Rydsmannen levde knappt, men frodades som en självmordsbenägen bambu. Någonting gick rakt. Någonting gick diagonalt. Någonting gjorde så att Rydsmannen hamnade i en uppåt nedåtgående romb. Rydsmannen föll uppåt, åt sidan, neråt. Rydsmannen fick en diger lunta i magen. Rydsmannen kastade bort allt sans och vett (vad man nu ska ha det till?).

Rydsmannen sprang bort sig i den akademiska skogen. Ledningen för det närliggande universitetet med dubbelmoral blev gripna av situationen. Situationen fjättrade därefter ledningen. Rydsmannen sprang bort sig i Skogarna vid grannlandet Ryd.

Efter detta maraton har man både sett och hört denna varelse. Ledningen är likväl fortfarande fjättrad av situationen och det är fortfarande oklart vad situationen ställer för krav och till vem. Tills detta är utrett lever dock Rydsmannen på att ”förtära” studenter från det närliggande universitetet med dubbelmoral.

Rydsmannen blir slipad av sina vapen och tiden bidar Rydsmannen. Rydsmannens pipa dansar efter Ledningen.

Det är dock inte det enda som förekommer i Rydsmannens tillstånd mellan 81 världar. Rydsmannen har även en trogen skara Rydskidz.

Dessa infinner sig hos Rydsmannen med ojämnt jämna mellanrum för att lyssna när Denne predikar ur rullen-som-ingen-har-hittat-på-ett-opassande-namn-på (RIHON). Det är ur RIHON som Rydskidzen har lärt sig allt de inte kan och kan (vilket är fruktansvärt lite). I detta verk förtäljs även hur det hela kommer att börja och hur det slutade. Detta får till följd att Rydzkidsen lyssnar sövande uppmärksamt på när Rydsmannen reciterar ur RIHON.

I ,vad ovanligt vanliga människor skulle kalla gengäld, gav Rydskidzen Rydsmannen studenter från det närliggande universitetet med dubbelmoral att ”förtära”.

En annan situation (en betydligt mindre trevlig situation) blev ohållbart hållbar så det brast. Studenter från det närliggande universitetet med dubbelmoral pep så fort de skulle sätta sin häl i skogarna vid grannlandet Ryd. De få gånger som de tordes göra detta var studenterna i ett tillstånd då deras sinnen var fulla…ja…fulla…av Kir…Fördelen hade då Rydsmannen. Studenterna var så närvarande borta att de hoppande hoppades att Rydsmannen var eMiL (för att veta om eMiL’s öde hänvisas till tidigare epos). Studenterna följde gladligen med till Rydsmannens villa och därefter hittade man en sko…

Den minsta högtiden förRydsmannen och Rydzkidsen var när vederbörande brände alla skor. Helst vänsterskor. Därefter injicerade de askan i träden och ont anande transportmedel. Dessa transportmedel var studenters ,från det närliggande universitetet med dubbelmoral, färdmedel. När dessa färdmedel hade fått denna livsbringande dödande injektion färdades de till Rydsmannen.

Nu kanske vederbörande författare ska redogör för eder om det inte kommer en förändring. Det ska vederbörande författare prata i sömnen om.

För att lyssna till Lambohovseposet 14; 1 – 78 ”vila ögonen”…

————————

Författarens kommentarer:

Corren skriver: ”Och det kritikerrosade Lambohovseposet är tillbaka! Författaren kommenterar ‘Äh, fuck this! Let’s make a lovepile!’ Ja, vad ska man säga?”

Detta kanske blir klarare och klarare för varje del, eller inte, det kan jag återigen inte lova, men håll benen högt och framförallt, tappa aldrig hoppet att det är du som skapar din egen historia….på alla sätt och vis…

Jag tror jag är existensialist…Sartre…