jag gillar inte jul…egentligen är jag ganska emot de flesta traditioner av anledningar jag icke planerar att yppa här…men hur som haver…julen…en tid då man ska leka lyckliga familjen.

Allt har sina fasta rutiner…och jag vet vart det kommer sluta…återigen är jag åskådare till ett skådespel där aktörerna vet exakt vart de ska gå, vad de ska säga…säger man något annat bryts apatin och folk blir rädda..

Rädda, ger dig onda ögat….”Sara, håll käften och ät din potatis!” Men jag vill att de ska bli rädda, rädda för sig själva. Jag vill bryta apati tillståndet, skrika högt och skaka om deras värld så att allt blir kaos.

Det pratas om julen…det pratas om lågkonjunkturen…och farmor som frågar varför jag är singel….jaja, ständigt samma frågor som jag har vetat svaren på allt för länge.

Men..lite mer allmänt…jag tycker att julen är en social indikator. Hur mycket kan man ha på julbordet? och för den delen hur många julbord blir man bjuden på? Hur dyra julklappar ligger det under granen? Allt detta markerar klass. Social klass! Klassamhället är en realitet, folkens!

Hörde en diskussion på en buss från Stockholm. En kvinna talade om att hon så här innan jul hade jobbat övertid för att kunna köpa ett X-Box till sonen…är det värt det?

Stress, stress, stress…yta, yta, yta! Och allt detta koncentreras och intensiseras under några få dagar. Kulmen nås…och efter det…slutar det i knall och fall eller står man pall? det återstår att se…

Nej, nästa jul ska jag hyra en liten ,liten stuga ute i skogen och gömma mig från detta…Kanske John får följa med, han verkar vara lika bitter som jag… Jag berättade för Elin och Lillstrumpa om mina framtidsplaner…ehm…Elin sa att hresvärden förmodligen skulle komma till mig och önska mig en God Jul…och Lillstrumpa sa att hon skulle komma och hämta mig. Över min döda kropp!

Återigen så är det tydligen farligt att vara ensam och av någon anledning så är det farligare att vara ensam under just julen…

Ah, julen…en familjens högtid…eller är det bara en klyscha? en yta…