Jag har tänkt lite för mycket igen…ehm..dagens tema är hopp ( nu menar jag inte hoppa som i den fysiska aktiviteten, det är bara roligt. nej, folkens dagens tema kan bli lite tungt och jag kommer tappa bort mig efter vägen).

Så…vad är detta hopp? Tron på att det kommer bli bättre. tron, inte vetskapen, att det kommer bli bättre. Så skulle jag vilja sammanfatta hopp.

Vi människor har en tendens att inte vara nöjda i den tillvaro vi lever i så då hoppas vi.  Hoppas att komma till en ”bättre” värld när vi dör. Hoppas att vi kommer få det där jobbet. Hoppas att det här inte kan vara allt.

Ständigt jaga, aldrig nöjda. Så då kommer en mycket, mycket viktig fråga. Om vi vore nöjda skulle vi sluta hoppas då?

För att vara riktigt ärlig, så ”Ja”, det tror jag att människan skulle. Om vi utgår från min tidigare definition av hopp. Om människan vore helt nöjd med sitt liv, varför skulle hon då tro att det ska bli bättre i morgon? Hon har ju redan så bra som hon har det.

Nu hoppas (he!) jag att mina teorier om detta inte stämmer, eller gör jag? En hopplös värld? Alla människor är nöjda och glada…haha! Vilken utopi! det lär inte hända. Hm…alla människor är nöjda, men det finns inget hopp i världen…ja, jösses,ja…

Hur som haver, det sägs ju att det sista som lämnar en människa är hoppet. Kan det inte vara tvärt om? Kanske. För att återgår till ovanstående resonemang. Om en människa skulle vara nöjd, varför skulle hon hoppas? Hoppet har lämnat henne. Och en människa i den djupaste kris, vad har lämnat henne? Hoppet. Och vad har dessa båda stackars satar gemensamt, dom är hopplösa! De har förlorat samma sak, bara under olika villkor.

Nu tappade jag bort mig lite på vägen…ehrm…(situationen kräver en snus)

ja, så var det ,ja…hoppet som sitter ihop med religion. Vad brukar man allt som oftast hoppas på som religiös? (observera ”allt som oftast”) Jo, tron på ett liv efter detta, en bättre morgondag. Hopp och tro är väldigt starkt sammanflätade. Fast, egentligen, hoppet är intimt sammanflätat med all mänsklig verksamhet.

Jag tror att det genomsyrar mycket av det vi gör. Vi agerar på ett visst sätt för att vi hoppas att det ska bli ”bättre”. Mycket av det kan tänkas vara illusioner.

Illusioner om att det skulle bli på ett visst sätt. Hm…men jag tror att innan våra förväntningar blir illusioner så är de hopp i någon form. T.ex. vi hoppas att det ska bli på ett visst sätt när vi har stämt ett möte. När det sen visar sig att det inte blir som vi har tänkt och vi reflekterar över vårt handlande och våra förhoppningar så inser vi, allt som oftast, att det bara var illusioner, drömmar…

Jahaja, folkens, för att avrunda med något lite mer upplyftande.

Hoppet är det som gör oss unika, det som gör oss till individer. Så sluta inte hoppas, det är det som gör dig till den du är och du är bäst i hela världen. Glöm aldrig det, любимый человек!