Eh…men..vackert väder? Eh, va? Nu tar jag er tid i anspråk igen..men, men…whatever…

Så här är det; jag är ute på praktik. min mentor jobbar enbart en liten del..så jag roar mig med att knäcka rätt mina fingrar och…läsa Mark Twain ”Vad är människan?”. Mycket, mycket bitter människa må jag säga, men det han påstår kan jag relatera till via min princip (heh…för jag har inte Gud som yttersta norm, så jag håller inte stånd..Ville 1 – Satans Avkomma 8… men, iaf…) så…jag tycker det är en ytterst intressant och givande bok..

Hur som haver, folkens. Det han menar är att människor är bara resultat av yttre påverkan. Människan är en maskin, för att kunna producera något måste hon ha stimuli (material) från ett yttre objekt. det är detta stimuli som stimulerar människan till handling. det är inte något hon själv får för sig att göra. Vi är maskiner, enligt Twain, sen så finns det olika sofistikerade maskiner. Han tar upp Shakespeare som exempel; han var förmodligen en ångvält. Men poängen är att han var påverkad av sin tid och av den anledningen skrev han sina litterära verk som numera tillhör den litterära kanon.

I boken så är det två parter som diskuterar; en yngre man och en äldre. den yngre ger sig fan på att han ska motbevisa detta elände, men den äldre mannen kommer hela tiden med motbevis. Nu kunde Twain ha skapat en mycket bättre ifrågasättare (för ärligt talat…även jag skulle kunna sticka hål på hans argument…ifrågasättaren tolkar jag som en naiv liten prick…). men, hur som haver….Det är ändock intressant att läsa deras debatt.

Twain går sedan vidare att redogöra för vad det är som driver en människa. Vad kan då detta vara, folkens? Det egna vinnings perspektivet! *katsching!* Människan är en egoistisk varelse som bara agerar om hon vinner själv på det. Subjektet är i ständig fokus. Så…analys; den enkla handlingen. varför sitter jag här och skriver? För att jag har nått att säga. Jag bryr mig inte så fruktansvärt mycket om jag hjälper svältande invånare i Ryd. Detta var ett ganska enkelt exempel…så…men varför donerar jag pengar till Rädda Barnen; förmodligen för att jag inte skulle kunna leva med mig själv om jag inte gör något för att hjälpa till. det är inte i första hand för att jag vill hjälpa barn.. (ja, jag är en högst omoralisk båtmotor..men första steget att ändra det som är tokigt är att inse det…)…det är mitt egoistiska tankesätt som kommer i första hand. Usch, jaja, jag har vetat länge att jag inte kommer till himlen…

Jahaja, summa summarum; jag har inte kommit så mycket längre i boken…men jag ser fram emot att läsa ut den..

jag tror jag är en båtmotor…det känns bra…undrar om det är mer sofistikerat än en ångvält? En båtmotor är ganska endimensionellt….jag kanske är en espressomaskin? mm…det känns bra…kanske ska göra nån slibbig latte…mys..

Aristoteles säger: Spontanitet är en dygd