Har precis kommit hem från en konsert med eMiL jensen, helt fantastiskt och han fick mig att tänka till om allehanda saker.

För det första är det kärleken, jag vet att jag skrev att jag inte skulle blogga mer om detta, men han sa något så bra så att jag måste dela med mig av det. Han sa att det finns ingen olycklig kärlek. Det är bara idioten som inte vill ha dig som gör dig olycklig, man kan aldrig skulle på kärleken, för den är alltid lyckligt. Jag reviderade min syn på kärlek efetr denna utsaga om man säger så…

Sen så sa han att när någon har gått bort så ska man inte sluta prata om den, för då försvinner den helt och hållet. Det är genom att vi minns personen som den kan leva vidare. Personer som vi älskar som gått bort lever vidare genom oss. Där rörde han en öm punkt hos mig, men samtidigt var det bra att han gjorde det.

Jag ska börja att prata mer om dig, så att du alltid kan leva vidare. Saknar dig så otroligt mycket…och det allt som oftast önskar jag att du var här igen, men hur mycket jag än vill så går det inte…och vore det verkligen det samma? jag ska sluta önska dig tillbaka, du är där du är och jag är där jag är.

nej, du lever genom mig (och oss) och jag, för min del, ska bära din fana högt.