Vaknade idag, som vilken annan dag som helst, eller inte riktigt…jag hade drömt om WRB och det hade bara slutat illa, fruktansvärt illa. Så, galen av sorg vinglar jag och ut i köket.

På köksbordet ligger dagens räddning; en enkel lapp där det står ”Jag har målta // pappa” Nu tänker min pappa lite snabbt när han skriver så det ska stå att han har målat. Denna lapp jagade bort minnet av nattens vandringar i minnenas öken. Lilla, pappa, du räddade min dag! Pappa du är Sva Margia för mig. Tack och åter tack för att du finns!

Btw, morgon ner ledde till att vår lilla katt kom in, kräktes på golvet två gånger, tittade på mig, tänkte säkert ”Haha, det kan du ha!” och gick sedan ut. Förlorade både tron och min aptit samtidigt. ( men pappas lapp kommer jag leva på i dag)